Idag fick Bell vara kvar hemma när jag och Ådi åkte till ridhuset för att träna agility med träningsgruppen. Eftersom hon löper lyssnar hon ändå inte på mig och tar en massa egna beslut, som att springa till de andra hundarna. I stället för att låta henne utföra ett beteende jag inte vill ha fick hon vara hemma och sova i mattes säng. Lite synd för vi körde en långbana på 30 hinder som såg väldigt rolig ut!

I stället fick Ådi lite egen tid med matte. Kanon bra i alla avseenden. Han får lösa situationer i okänd miljö utan stöd från Bell. Bra miljöträning med människor, andra främmande hundar och massor av ljud. Men han är trots allt 8 månader nu och börjar kännas mer mogen så det är på tiden att vi sätter igång med träningen.

Han fick springa i en rak kort tunnel, det gick utmärkt och han tar den alldeles själv när jag springer ca 2 m ifrån honom på båda sidor. Jätte skoj tycker Ådi! Gjorde det lite svårare och la till ett hopphinder med ribban på marken. Klarade han galant det med. Han följer mig bra och har sug på hindrena som vi testat. Så roligt att se honom.

Utöver tunneln och ”hoppet” fick han även testa att springa genom en böjd lång tunnel. Det tyckte han var lite mer besvärligt, men efter några gånger när han förstått vad jag ville sprang han in och ut ur den där tunneln som inget.

Tog även chansen att påbörja balansen. Han fick gå upp och över några gånger och när han förstått uppgiften och blivit lite varm i kläderna övade vi in två av två på. Tyvärr hade jag ingen target med mig det hade underlättat. Fast det hela var mer tänkt som en prova-på grej så jag får ta med en target till nästa gång.

I pauserna tränade vi spontankontakt och att inte kissa inne i ridhuset.

Duktig Ådi bus!

Read More